In other languages

Visionslunch


Den 8 juni 2012 presenterades Visionsrapporten i Älvrummet.

Cirka 230 personer kom till presentationen och vi fick in sju skrivna frågor under presentationen och svaren ser ni nedan:

1. Använd vattenvägarna till ökad kollektivtrafik – bind ihop ytterområdena längs älven och kusten – minska segregationen. Ta vara på den kvalitén på resandet! Alla i Amsterdam använder kanalerna.
Svar: En av huvudstrategierna för Älvstaden är att staden ska möta vattnet. Älvstaden ska ha ett levande älvrum där staden utvecklas i samspel med sjöfarten. Älven ska knyta samman staden genom aktivitet på och längs med vattnet. En utökad kollektivtrafik och ett större nyttjande av vattenvägarna stämmer väl överens med de strategier som finns i visionsrapporten. ”Vi ska förstärka kontakten mellan färjetrafiken och övrig kollektivtrafik i Älvstaden. Fler platser utmed älven kan göras tillgängliga med färjetrafik”. Vidare: ”Vi ska etablera ett sammanhängande gång- och cykelstråk längs båda älvstränderna”. Ytterligare: ”Vi ska komplettera med en gång- och cykelbro och en kollektivtrafikförbindelse mellan Stigberget och Lindholmen”.

 2. Jag tycker inte försättsbilden känns så inkluderande? Vilken signal vill ni att den ska sända?
Svar: Målet med bilden var att spegla visioner vi har fått in från visionsprocessen som visar önskan kunna umgås och vistas på och vid älven. Inkludering är en av grundpelarna i visionen. Vi ska skapa en stad med en stor variation av platser, bostäder och uttryck. En stad där alla får plats och kan känna tillhörighet – som är öppen, inbjudande, lever året runt och under alla tider på dygnet.

 3a. Kan man bygga den perfekta staden? Vilken del av Göteborg fungerar bra? 
Svar: Älvstaden ska vara öppen för alla. För att få en stad för alla behövs variation. Det som upplevs perfekt av någon kan upplevas som mindre perfekt av någon annan. Älvstaden är till ytan stor och kommer att utvecklas under en lång tid vilket gör att det finns möjlighet att skapa stad med många olika uttryck och innehåll. De kvaliteter som finns i området idag ska tas till vara och utvecklas.

 3b. Hur har kontakten med älven förändrats de senaste årtiondena?
Svar: Göta älv och dess kontakt med världshaven bestämde Göteborgs lokalisering. Även idag är älven viktig för stadens utveckling. Vattenlandskapet och spåren av historien präglar i hög grad stadsbilden. Längs älven samsas kvarvarande varv och industrier med pågående hamnverksamhet och med en bebyggelse av olika karaktär och från olika tidsepoker. Tillgängligheten till älven är i många fall begränsad. I Älvstadsvisionen finns därför strategier för hur staden bättre kan möta vattnet, bl.a. genom att utveckla sjöfarten i sampel med staden, skapa mötesplatser längs vattnet och tillföra mer grönska.

 4. Varför separerar man inte gång och cykelbanor, ex. Linnégatan, Vasagatan? Cyklande uppskattar inte att de går på cykelbana.
Svar: Älvstaden ska utformas till en sammanhängande innerstad där det är lätt att röra sig till fots. Fortsatt arbete med hur förutsättningarna kan förbättras för gående och cyklande pågår i arbeten inom staden, t.ex. i Stadslivsanalys och Trafikstrategi.

 5. Varför drar man spårvagnar till Södra Älvstranden och spärrar för allmänheten, nu när man äntligen har fått bort biltrafiken?
Svar: Med ny spårväg 2015 kan kollektivtrafiken få en ny knutpunkt vid Stenpiren, och därmed göra platsen mer tillgänglig. Skeppsbron ska bli göteborgarnas nya mötesplats vid älven med ett spännande utbud av butiker och restauranger, där människor bor, träffas och njuter av älven och det livliga kajstråket. Mer om planerna för Skeppsbron finns att ta del av på Göteborgs Stads hemsida.

 6. Som nyinflyttad göteborgare ser jag på spårvagnarna med fascination, men också som en stor belastning för stadsmiljön (utrymme och buller) Finns det möjlighet att ordna kollektivtrafiken i centrum under jord?!
Svar: En av Älvstadens strategier är att fler ska gå, cykla och åka kollektivt. I Älvstaden ska det vara enkelt och attraktivt att ta sig fram på annat sätt än med bil. Det kan ske genom att skapa smarta lösningar där alternativa sätt att ta sig fram kombineras. Västlänken är en del i att stärka kollektivtrafiken till en större region. På sikt kan fler kollektivtrafiktunnlar behövas men något nytt kollektivtrafiknät under jord har inte behandlats inom ramen för Älvstadsarbetet.

 7. Befria Älvstaden från genomfartstrafik (E&) Aktualisera ”Österleden” ringleden NU!
Svar: Älvstaden ska utformas som en sammanhängande innerstad där det är lätt att röra sig till fots. Biltrafiken har fortsatt en roll i staden men tillgängligheten och användbarheten för gående och cyklister behöver öka. Trafikleder, gator, järnvägsområden, parkeringsplatser och avstängda eller outnyttjade ytor ska omgestaltas och användas så att de blir en del av den nya innerstaden. Förutsättningarna för hela stadens infrastruktur pågår bl.a. inom stadens arbete med en trafikstrategi.